Menu Logga in

Ordlista

Frågeformulär, undersökning, mätning, frekvens och övriga villkor helt enkelt ...

Skapa en Enkät Gratis

Ä

Ändamålsenlig provtagning
En process för att välja respondenter från den statistiska befolkningen, baserat på intervjuarens bedömning och kunskap om den statistiska befolkningen, inte av en slump. Följande tekniker tillhör denna provtagningskategori:
  • Kvot provtagning - ett försök att skapa den mest exakta reducerade formen av den statistiska befolkningen, medan de fördefinierade, viktiga egenskaperna och deras proportioner (procentsats inom den statistiska befolkningen) bevaras. Enheter kan väljas från dessa kvoter antingen slumpmässigt (data kan generaliseras till en viss del) eller baserat på intervjuarens bedömning (data inte kan generaliseras)
  • Typologisk provtagning - baserad på identifiering av en typisk representant för den statistiska befolkningen (barnlediga kvinnor, pensionärer, osv.) som sedan undersöks
  • Lämpligt tillfälle - forskare väljer lättillgängliga respondenter
  • Lämplig bedömning - forskare väljer respondenter med bättre chans för att få nödvändig information.

B

Batteri av frågor
Frågor av samma eller liknande karaktär och med samma svaralternativ kan kopplas till ett batteri av frågor. Respondenten får en känsla av att antalet frågor har minskat och det blir tydligare och snabbare för honom/henne att besvara dessa frågor. Å andra sidan, tydlighet i batteriet minskar med sammanslutning av ett stort antal frågor.
Beställarens problem
Problem med vanligtvis marknads (marknadsförings) karaktär (förlust av kunder, låga inkomster, osv.) för vars lösning beställaren försöker förvärvas nödvändig data.
Beredskapskoefficient
Men hjälp av beredskapskoefficient kan man ta reda på hur intensivt är förhållande mellan två kvalitativa variabler. Det finns två beredskapskoefficienter - Cramérs och Pearsons.
Beroende
Ett förhållande mellan variabler när ändringar av en variabel påverkar en annan variabel. Beroendet kan undersökas med hjälp av korrelationsförhållande och korrelationskoefficient vid numeriska variabler och beredskapskoefficient vid verbala variabler.

C

CAPI
CAPI (Computer Assisted Personal Interviewing) är en frågeställningsteknik där intervjuaren ställer frågor till respondenten personligen och antecknar erhållna svar i en elektronisk enkät som visas på en bärbar multimedia-enhet (surfplatta, bärbar dator, smartphone).
CATI
CATI (Computer Assisted Telephone Interviewing) är en frågeställningsteknik där intervjuaren frågar respondenten via telefon och antecknar erhållna svar i en elektronisk enkät.
CAWI
CAWI (Computer Assisted Web Interviewing ) är en frågeställningsteknik över internet där respondenten fyller i en elektronisk enkät. Respondenten kan få webbenkäten via e-post eller hitta den på webbsidan. Denna frågeställningsteknik är inte så dyr och tidskrävande som CAPI och CATI. Men det finns några punkter som måste beaktas när denna teknik används, till exempel:
  • Inte alla har en dator eller internet.
  • Vissa deltagare kan oroa sig för missbruk av data och därför kan fylla i vissa (eller alla) svar felaktigt.
  • Enkätresultat varierar beroende på metoden för urvalet av respondenter (anpassad databas, online-panel, slumpmässigt urval).

D

Data
Data är värden som ger information om de nödvändiga fenomenen, enheter eller relationer mellan dem. Vi kan titta på dem med tanke på de källor från vilka de kommer (primär och sekundär data), eller baserat på omfattningen av deras bearbetning (aggregerade och specificerade uppgifter).
Datainsamlingsmetoder
Metoder som används för att samla in data om forskningsproblemen. Vid kvantitativa undersökningar använder man oftast datainsamlingsmetoder som utfrågning, observation och experiment. Djupa individuella intervjuer och Focus group är däremot de vanligaste metoderna när det gäller kvalitativ forskning.
Datainsamling
En process då man får och samlar in uppgifter från respondenter med hjälp av utvalda metoder och tekniker. De föredragna metoderna för datainsamling vid en kvantitativ forskning är utfrågning, observation och experiment. När det gäller en kvalitativ forskning är de föredragna metoderna djupa individuella intervjuer och gruppintervjuer.
Den utvalda gruppen (prov)
Insamling av enheter (enskilda individer, hushåll, osv.), där viktiga kännetecken avgörande för forskningsproblemets lösning kan hittas. Dessa enheter valdes från den statistiska populationen med hjälp av en provtagning.
Den statistiska populationen
Alla enheter (population, hushåll, osv.) där ett kännetecken som är viktigt för forskningsproblemets lösning kan hittas.
Databehandling
En process av dataanpassning i syfte att den ska kunna analyseras, som innebär en process av datarevision (revision av dess fullständighet och logiska korrekthet), kategorisering och kodning.
Djup individuell intervju (intervju)
Det är en utfrågningsteknik inom kvalitativ forskning då intervjuaren talar med endast en respondent ansikte mot ansikte och försöker avslöja vad som händer i hans/hennes sinne. Den djupa individuella intervjun bör ta längst 60 minuter pga. att respondenters uppmärksamhet kan sjunka. Denna teknik är tidskrävande och dyr fast den gör det möjligt att få en djup insikt i de undersökta frågorna.

E

Enkät
En eller några få frågor till ett utvalt tema som man kan hitta t.ex. i tidningar, på webbplatser, personligen på gatan eller i ett köpcentrum osv. Personer med mer fritid (t.ex. pensionärer, studenter, mamma/pappalediga föräldrar m.m.) brukar delta i denna typ av undersökning oftare än andra, dvs. att ett självval sker, och därför brukar det förvärvade provet inte vara representativt. En enkät är därför ett bekvämt sätt att kontakta en särskild målgrupp (kunder, partners, anställda, osv.) eller förstärka relationer med den, men inte ett verktyg för att få fram data för ett strategiskt och taktiskt beslutsfattande.
Enkät
Det är ett verktyg för forskningsmetoden intervju i en form av frågor till ett särskilt ämne. Respondenten kan antingen besvara dessa frågor indirekt på nätet i skriftlig form utan att intervjuaren ingriper i det (CAWI), eller direkt med hjälp av en intervjuare (CAPI, CATI).
Experiment
Experiment är en forskningsmetod som erhåller data från de situationer som är särskilt avsedda för detta ändamål. Observatör sedan antecknar förändringar i beteende och relationer jämfört med ursprungliga inställningar. Experiment kan göras antingen i en konstgjord miljö (laboratorieförsök) eller i en naturlig miljö (fältförsök).

F

Frekvens
Frekvens informerar om mängden av förekomster av enskilda variabler och deras variationer i datamängden, till exempel om: Hur många respondenter svarar på en särskild fråga och hur många avrespondenter väljer vissa svarsalternativ. Det finns tre typer av frekvens:
  • Absolut frekvens: anger mängden av förekomster av enskilda svar på frågan.
  • Relativ frekvens: informerar om mängden förekomster av enskilda svar på frågan jämfört med det totala antalet svar på frågan. Den uttrycks i procent och är oftast mer informativ än den absoluta frekvensen eftersom den visar hur enskilda svar fördelas.
  • Kumulativ frekvens: laddar värden av relativa frekvenser gradvis för enskilda svarsalternativ.
Forsknings syften och mål
Definition av det som ska forskas för att insamlad data ska ge oss den information som behövs för att lösa klients forskningsproblem. Vid formulering av mål och syften är deras antal mycket viktigt. Antalet borda vara lämpligt. För högt antal kan orsaka att enkäten blir för dyr och tidskrävande, för lågt antal kan däremot leda till att viktiga alternativ kan utelämnas och insamlad data blir därför ofullständiga.
Fråga
En formulering som kräver en förklaring (tillhandahållande av information) och som kan definieras baserat på:
  • Varianter av svar till:
    • Öppna frågor – inga svaralternativ erbjuds till respondenter, de kan svara helt utan begränsningar.
    • Stängda frågor - respondenten kan välja bland ett begränsat antal svaralternativ det alternativet han/hon anser vara rätt eller det som bäst motsvarar hans/hennes övertygelser.
    • Semi slutna frågor – en kompromiss mellan öppna och slutna frågor då, förutom standardvarianter, en annan variant erbjuds till respondenten, ofta med en möjlighet att sätta sitt eget textsvar.
  • Syfte till:
    • Hjälpfrågor - används för att komma i kontakt med respondenten, förklara situationen samt regler och villkor enligt vilka forskningsdata kommer att samlas in.
    • Innehåll- eller resultatfrågor – handlar om forskningsproblemets grunddrag och undersöker respondenters åsikter, attityder, motiv och annan information som används för att framkalla forskningsresultat och rekommendationer för problemlösning.
Forskningsplan
Ett dokument som innehåller all information om den planerade forskningen, såsom det undersökta problemet, forskningsmål, nödvändig information och dess struktur, målgrupp, sätt att välja respondenter, tekniker och metoder för datainsamling, datum för forskning, databehandling och för slutpresentation av data.
Forskningsproblem
Ett område som ska undersökas, vilket ger oss den information som behövs för att lösa beställarens problem. Forskningsproblemet är inte identiskt med beställarens problem, men utgår från det.
Focus Group
Focus Group är en utfrågningsteknik inom kvalitativ forskning. Respondenter diskuterar ett valt ämne i grupp (vanligtvis 6-10 medlemmar) och interagerar i närvaro av en utbildad moderator. Resultaten redovisas skriftligt eller genom att använda multimediaenheter (audio, video) och ytterligare undersökas.

G

Giltighet
En förmåga av data att uttrycka och mäta vad den ska mäta och uttrycka, dvs. dess legitimitet och funktionalitet.
Grupp intervjuer
Se Focus Group.

H

Hypotes
Ett förslag om ett hittills obevisat tillstånd av en eller flera valda variabler och relationer mellan dem. Förslaget antingen bekräftas eller motbevisas genom att analysera data. Baserat på formuleringen av hypotesen kan man identifiera två typer av hypoteser:
  • Beskrivande hypotes som beskriver tillstånd av en viss variabel.
  • Förklarande hypotes som informerar om sambandet mellan valda variabler.
Hypotestestning
En metod för statistisk generalisering som gör det möjligt att verifiera trovärdighet av antaganden gällande primärdata med hjälp av användning av resultat från forskning av en utvald enhet.

I

Intervju
Den oftast använda metoden för marknadsundersökningar, forskningsmetoden: intervju. Man erhåller information från respondenter på ett direkt eller indirekt sätt. Enligt situation, forskningskaraktär och egenskaper av målgruppen kan man intervjua personligen (CAPI), över telefon (CATI), online (CAWI) eller skriftligt via post.
Information
Information är det budskap som vi får genom att organisera och bearbeta data. Det hjälper oss att lära känna föremål av intresse, miljöer eller relationer mellan dem. De kan betraktas från olika synvinklar, till exempel:
  • Källor de erhålls från:
    • Primär information – härrör från primärdata som inte har erhållits någon annanstans än.
    • Sekundär information – inhämtas från tidigare genomförda undersökningar.
  • Vad som utför deras innehåll: Detta kan vara fakta, motiv, åsikter, osv.
  • Former i vilka de uttrycks:
    • Numerisk information - uttrycks med numeriska värden.
    • Textinformation - härleds från texterna.
    • Annan information är uttryckt på ett annat sätt än med användning av numeriska värden eller texter, t.ex. genom användning av ljud eller bilder.
  • Typ av det undersökta fenomenet:
    • Kvantitativ information - är mätbar, har ett numeriskt attribut (antal, frekvens, förhållande, osv.).
    • Kvalitativ information är svår att mäta, har inte något numeriskt attribut och speglar t.ex. åsikter, motiv eller tillfredsställelse.
  • Tillgänglighet:
    • Offentlig information - är fritt tillgänglig för allmänheten.
    • Icke-offentlig information - är tillgänglig endast för en sluten grupp av människor.
Icke-linjärt samband
Ett förhållande mellan numeriska variabler som är indirekt och kan därför illustreras grafiskt med en annan kurva än en axel.
Icke-omfattande utredning
En typ av forskning då endast utvalda enheter av den grundläggande befolkningen undersöks. Insamlade resultaten är därför applicerbara endast på den utvalda befolkningen och måste utsättas för metoder för statistisk generalisering, såsom bedömning eller hypotesprövning, för att kunna tillämpas för hela grundläggande befolkningen.
Intervju
Se djup individuell intervju.

K

Korrelationsförhållande
Korrelationsförhållandet informerar oss om styrkan i det icke-linjära förhållandet mellan numeriska variabler. Det kan ha värden från 0 till 1: Värdet 0 indikerar ett oberoende av numeriska variabler medan värde nära 1 indikerar ett starkt beroende.
Kategorisering
En process som definierar de kategorier (klasser) som enskilda variabler kan nå och som kommer att bearbetas ytterligare i forskning. Kategorier måste vara ömsesidigt uteslutande så att varje respondents svar alltid kan ingå endast i en kategori. Man kan skapa en separat kategori för varje variant av variabeln eller en kategori i form av intervaller för ett större antal variabler (ålder, längd, osv.). Baserat på den detaljerade kategoriseringen kan man kategorisera data som första gradens data, andra gradens data och data för högre grader.
Korrelationskoefficient
Korrelationskoefficient används för att bestämma riktning och intensitet av det linjära sambandet mellan två numeriska variabler. Den kan nå värden från -1 till 1:
  • Ett negativt värde indikerar ett negativt samband (”ju mer desto mindre”) då värden av den ena variabeln ökar samt värden av den andra variabeln minskar.
  • Ett positivt värde informerar om ett positivt samband (”ju mer desto mer”) då värden för båda variablerna ökar.
  • Ju närmare -1 eller 1 korrelationskoefficientens värde ligger desto starkare det linjära sambandet mellan variablerna är. Värdet 0 å andra sidan indikerar att det linjära sambandet mellan variablerna inte detekterades.
Korrelation
Korrelation uttrycker ett samband mellan numeriska variabler. Enligt typen av sambandet mellan variablerna kan man beräkna korrelations intensitet antingen genom att använda korrelationskoefficient (för ett linjärt samband) eller korrelationsförhållande (för ett icke-linjärt samband).
Korrelationsanalys
En process då man tar reda på hur stor intensitet av ett samband mellan två numeriska variabler är. Med hjälp av korrelationskoefficient bestämmer man intensiteten av det linjära sambandet mellan två variabler, med hjälp av korrelationsförhållande bestämmer man intensiteten av det icke-linjära sambandet mellan dem.
Kodning av svar
En process då en kod (vanligen numerisk) tilldelas till varje fråga och dess kategorier. Det underlättar och ökar farten på databearbetning vid användning av datateknologier. Vid slutna frågor kan koden kan tilldelas i förväg. Vid öppna frågor är det nödvändigt att studera svar först, skapa ömsesidigt uteslutande kategorier för dem beroende på deras innehåll och sedan tilldela koder till dessa kategorier.
Kvalitativ forskning
En typ av primär forskning som söker svar på frågan ”varför”. Den försöker alltså identifiera interna processer av respondenter och orsaker och motiv för deras beteende som utspelar sig i deras medvetande eller undermedvetet. Kvalitativ forskning ger en djup insikt i den undersökta frågan och för utvärdering av insamlad data deltagande av en psykolog brukar krävas. Generalisering av data till särskild befolkning är omöjlig eller mycket problematisk. De grundläggande metoderna för kvalitativ forskning är djupa enskilda intervjuer och Focus group.
Kvantiler
Viktiga värden som delar datamängden med stigande ordning i bitar med samma frekvensfördelningen. Beroende på hur många bitar delar kvantiler data in i talar man om t.ex .:
  • Median eller 50%-kvantiler: delar datamängden i två delar med samma frekvensfördelning.
  • Kvartiler eller tre 25%-kvantiler (första kvartilen, median, tredje kvartilen): delar datamängden i fyra bitar med samma frekvensfördelning.
  • Octiles eller 8-kvantiler: sju värden som delar datamängden i åtta bitar med samma frekvensfördelning.
  • Decilgrupper eller 10-kvantiler: nio värden som delar datamängden i tio bitar med samma frekvensfördelning.
  • Percentiler eller 100-kvantiler: nittionio värden som delar datamängden i hundra bitr med samma frekvensfördelning.
Kvantitativ forskning
En typ av primär forskning som försöker söka svar särskilt på frågan ”Hur många?” och få ett representativt och tillräckligt stort prov för statistisk bearbetning. Många respondenter tilltalas på ett standardiserat sätt (samma för alla respondenter) inom kvantitativ forskning. De viktigaste metoderna för kvantitativ forskning är utfrågning, observation och experiment.
Konversation
Den vanligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning, när en erfaren intervjuare med en psykologisk eller sociologisk utbildning talar till antingen en (djup enskild intervju) eller till ett antal respondenter (Focus Group). Konversation används också inom kvantitativ forskning, där större antal respondenter deltar och kraven för intervjuaren är inte så höga.
Kundnöjdhet
Information gällande kundtillfredsställelse med en produkt eller en tjänst. Den är mycket viktig för företaget som erbjuder dessa produkter eller tjänster om detta företag ska lyckas på marknaden. Forskningen kan omfatta en omedelbar nöjdhet (omedelbart efter inköp eller användning av produkten) eller en sammanlagd tillfredsställelse (efter en längre period eller ett antal gånger produkten har används).
Kategorisering av andra gradens data
Jämförelse av kombinationer av två valda värden och deras varianter och sökning efter likheter och skillnader mellan dem (t.ex. kvinnors tillfredsställelse med produkten, kvinnors missnöje med produkten, mäns tillfredsställelse med produkten, mäns missnöje med produkten). Se Kategorisering för mer information om processen.
Kategorisering av första gradens data
Utredning av frekvensen av individuella värden och deras variabler (t.ex. antal kvinnor och män som har fyllt i enkäten). Se Kategorisering för mer information om processen.
Kategorisering av högre graders data
Jämförelse av kombinationer av högre antal värden och deras variabler och sökning efter skillnader och relationer mellan dem (skillnad mellan grad av tillfredsställelse med produkten vid män med gymnasieutbildning). Se Kategorisering för mer information om processen.
Kännetecken
Egenskaper av enheter i befolkningen som kan bedömas från följande synpunkter:
  • Hur många enheter i befolkningen har dem:
    • Gemensamma kännetecken - gemensamma för alla enheter som ska läggas till i den forskade befolkningen.
    • Variabla kännetecken - varierar vid olika enheter i befolkningen eftersom de är ett forskningsföremål.
  • Form i vilken de uttrycks:
    • Muntliga kännetecken - uttrycker information med ord och förvärvar två (alternativa verbala kännetecken) eller flera alternativ (plurala verbala egenskaper).
    • Kvantitativa kännetecken - uttrycker inhämtad information i numerisk form och uttrycker antingen en nivå av ursprungligen verbala kännetecken (serie kännetecken) eller ett värde som erhålls med hjälp av vägning eller mätning (mätbara kännetecken).

L

Linjärt samband
Ett förhållande mellan numeriska variabler som är direkt och kan därför illustreras grafiskt med en axel.

M

Målgrupp
Grupp av människor (kunder, potentiella kunder, partners etc.) som ska tilltalas genom kommunikationskampanjen. För att detta ska vara framgångsrikt är det nödvändigt att ha så mycket information som möjligt om denna grupp, som t.ex. dess storlek, egenskaper (demografiska, geografiska, psyko- eller socioekonomiska kriterier) eller dess förhållande till forskade ämnet.
Median (50%-kvantil)
Ett värde som delar datamängden med stigande ordning i två delar som har samma frekvensfördelningen. Vid ett udda antal värden är medianen ett värde som ligger i mitten av de ordnade värden. Vid ett jämnt antal värden brukar medianen vara ett aritmetiskt medelvärde av de två mittersta värdena.
Modus (ett typiskt, modalt värde)
Ett värde i datamängden som har det största antalet förekomster, det vill säga med den högsta frekvensen. Modus kan bestämmas för både numeriska och verbala variabler.
Mångsidighet
Se variabilitet.
Marknadsundersökning
Se marknadsundersökning
Marknadsutforskning
Engångsaktivitet som används för att få aktuell information om marknaden baserat på en vald forskningsmetod. Endast enkla statistiska metoder används för att analysera denna typ av insamlad data.
Mittersta värdet
Ett kännetecken av det undersökta fallets allmänna värde som möjliggör dess jämförelse med två eller flera uppsättningar. Även modus, median eller diameter tillhör till dessa kännetecken.
Marknadsundersökning
Ett systematiskt sätt att lära känna marknaden, dess aktörer och relationer mellan dem för att få fram data som behövs vid marknadschefers strategiska och taktiska beslutsfattande eller för att få feedback. Marknadsundersökningar kan skiljas enligt t.ex.:
  • Huvudsyftet: till grundläggande (akademiska, vetenskapliga) undersökningar och applicerade (kommersiella) undersökningar.
  • Undersökningens omfattning och karaktär av de undersökta uppgifterna: till kvantitativ och kvalitativ undersökning.
  • Metoder för dataförvärv: till primära och sekundära undersökningar.
  • Strategi för forskningsproblemens lösning:
    • En beskrivande forskning - beskriver problemens aktuella tillstånd.
    • En diagnostisk forskning - söker orsaker till det uppstådda tillståndet.
    • En prognostisk forskning - försöker förutsäga problemens framtida utveckling.

O

Omnibus
En typ av forskning då ett större antal olika beställare samarbetar och delar kostnader som uppstår i samband med genomförande av denna forskning. Varje beställare får då resultat som är anslutna till frågor han/hon själv hade ställt.
Observation
En kvantitativ forskningsmetod då det inte finns någon direkt kontakt mellan observatören och den observerade personen och under vilken observatören spelar in den observerade personens reaktioner och beteende.
Omfattande utredning
Undersökning som alla enheter av den statistiska befolkningen utsätts för, vilket är tidsmässigt och ekonomiskt krävande, ofta omöjligt.

P

Primär forskning
En forskning som genomförs för att samla in de data som inte har samlats in för andra forskningssyfte ännu och som är väsentliga för beställarens problemlösning.
Pivot Diagram
Det är ett diagram som visualiserar data från en pivottabell. Variationer av den första variabeln (från raderna i pivottabellen) placeras på den första axeln i diagrammet medan variationer av den andra variabeln (från kolumnerna i pivottabellen) är på den andra axeln i diagrammet. Data från datafälten presenteras enligt typen av diagram, t.ex. som punkter (punktdiagram), linjer (linjediagram) eller kolumner (kolumndiagram).
Pivottabell
En pivottabell är ett resultat av så kallade korstabeller, dvs. samtidig sortering och enligt två variabler. Det handlar om en tabell som illustrerar ett förhållande mellan utvalda variabler: variationer av den första variabeln presenteras i tabellens rader, variationer av den andra variabeln placeras i kolumnerna. I tabellens datafält antecknas antal fall där särskilda variationer av variabler uppnåddes i motsvarande kolumn och rad.
Panel
En grupp av utvalda representanter som upprepade gånger undersöks i samband med liknande eller samma problem. Erhållen data är billigare och göt det möjligt att följa utveckling av det undersökta problemet under tiden.
Primärdata
Data som inte har forskats innan och förvärvas därför från målgruppens enheter med en särskild forskning i åtanke. Motsatsen till de primärdata är sekundärdata.
Pålitlighet
Tilltro och exakthet av data, dvs. att vid en upprepade forskning samma resultat skulle erhållas.
Provtagning
En process för att välja enheter från den statistiska befolkningen till den utvalda gruppen. Det kan antingenvara ett stickprov, vilket gör det möjligt att generalisera forskningsresultaten för den statistiska befolkningen, eller ändamålsenlig provtagning, vilket försörjer bara en liten eller ingen generalisering.

R

Rekommendationer
Rekommendationer är förslag på åtgärder som bör bidra till att lösa eller minimera forskningsproblem. De bör grundas inte bara på en analys av data och slutsatserna av detta arbete utan även på definierade forskningsmål.
Relevans
Faktum att data som samlats in i undersökningen är viktig för problemlösning.
Respondent
En person som deltar i undersökningen, forskningen eller enkäten.
Räckvidd
En statistisk konstant som används för att mäta variabilitet av numeriska variabler, dvs. räckvidd av den forskade variabelns värden runt dess mittersta värde.

S

Sammanställd data
Sammanfattad eller på något annat sätt statistiskt bearbetad data (procent, koefficienter, osv.). Motsatsen till sammanställd data är uppdelad data.
Svar
Ett påstående som reflekterar respondentens åsikt, inställning, motiv, kunskap eller erfarenhet när det gäller frågan.
Slumpmässigt urval
Ett sätt att välja respondenter då enskilda respondenter i den utvalda gruppen väljs från den statistiska befolkningen av en slump. Urvalets sannolikhet är antingen liknande för alla enheter eller varierar för olika enheter. Det finns två typer av urval:
  • Med ersättning, då enheten återgår till den statistiska befolkningen och kan väljas upprepade gånger.
  • Utan ersättning, när den valda enheten inte återgår tillbaka till den statistiska befolkningen och kan därför väljas endast en gång.
Självval
En icke-representativ teknik för val av respondenter då respondenten själv beslutar om sitt deltagande i en undersökning, forskning eller enkät.
Sekundärdata
Data som tidigare har förvärvats för ett annat forskningssyfte. Motsatsen till sekundärdata är primärdata.
Sekundär forskning
Vid en sekundär forskning arbetar man med data som har förvärvats för andra forskningssyften. Denna data kan vara tillgänglig i en sammanställd form (aggregerad data) eller i en uppdelad form (icke-aggregerad data).
Statistisk utvärdering av data
Databehandling med hjälp av statistiska metoder.
Skalning
Användning av en bedömningsskala som respondenten kan anteckna sin åsikt, attityd eller sitt beteende med genom att välja en position på en förberedd intervall. För tydlighetens skull kan skala kompletteras med siffror, ord eller grafik.

U

Uppdelad data
Data som inte är statistiskt bearbetad och finns i den form som de erhållits i. Motsatsen till uppdelad data är sammanställd data.
Ur-forskning
En kontroll av processer, metoder och verktyg för datainsamling som utförs på ett litet antal respondenter innan forskningsprojektet inleds. Vanligtvis testas enkäten, dess svårighet, logik och formulering av frågor.
Utredning
Ett förvärv av data från individer, hushåll eller andra enheter som kan vara:
  • Omfattande - när alla enheter av den statistiska befolkningen undersöks, vilket är tidsmässigt och ekonomiskt krävande, ofta omöjligt
  • Icke-omfattande - när endast utvalda enheter av den grundläggande befolkningen undersöks. Insamlade resultaten är därför applicerbara endast på den utvalda befolkningen och måste utsättas för metoder för statistisk generalisering för att kunna tillämpas för hela grundläggande befolkning.
Undersökning
Se marknadsundersökning

V

Variabel
En slumpmässig enhet för forskning (ålder, kön, utbildning, tillfredsställelse, etc.) som kan få olika värden.
Variabilitet
Variabiliteten är en förmåga av enheter att välja olika varianter av variablerna. Om det inte fanns denna förmåga skulle det inte vara nödvändigt att utföra en undersökning av mer än en respondent. Variabiliteten av numeriska variabler kan mätas genom t.ex. standardavvikelse som visar hur mycket värdena för variabeln är spridda runt dess huvudsakliga värde. För kvalitativa variabler kan man använda index för kvalitativ variation.

Vet du syftet med undersökningen eller frågeformuläret?

Skapa en Enkät Gratis