Kränkande behandling i förskolan.

Du ska ut på promenad med din barngrupp där åldern är 1-3 år och det är 10 barn i barngruppen vilket betyder att det är du och en kollega till. Ni har en varsin tvillingvagn där det får plats två barn i vardera och runt vagnen finns det fyra snören där de resterande barn får hålla. Ni har 3 ettåringar som inte kan gå, därför får dom sitta i vagnarna. Det finns nu en plats kvar där ni väljer att sätta Maja som är 2,5 år, detta gör ni för att ni har märkt att hon gärna springer ifrån er på promenaderna och inte lyssnar på stop.

Tom och Vera sitter och leker med lego, Vera sträcker sig och tar en legobit som Tom har framför sig och som han planerat att använda. Tom säger "neeej det där är min legobit" och Vera svarar "det är det inte alls det, jag tog den först". Tom försöker då ta tillbaka legobiten från Veras hand och det uppstår en tumult situation där Tom skriker "ge tillbaka den” och Vera skriker "neeej släpp". Pedagogen Lova ser detta från avstånd och går fram och säger "sluta skrika och släpp Veras legobit Tom, du kan ta en annan".

Det regnar ute och hela barngruppen ska gå ut för att leka på gården. Rasmus frågar pedagogen Mila ifall han får ta sin gympaskor istället för gummistövlar. Mila svarar att alla barn måste ha gummistövlar eftersom att det är blött och att vi ska vara ute ett tag. Rasmus fortsätter tjata men Mila är bestämd i sitt svar. Han suckar, tar på sig sina gummistövlar och uttrycker en ledsam min.

Klockan är 9.00 och pedagogen Sara står i hallen för att ta emot barnen, de ska sedan iväg på heldagsutflykt i skogen och Sara ber därför alla barn gå på toaletten innan de tar sin väska och går ut till ledet. Harry som blev lämnad kl. 8.00 säger att han inte behöver gå på toaletten då han kissade innan han gick hemifrån. Sara vet att det ändå var ganska längesen så hon säger att han ändå behöver testa gå på toaletten innan ni går på utflykt. Harry vill fortfarande inte gå på toaletten. Sara tittar på Harry och säger med bestämd röst “du får i alla fall faktiskt försöka Harry”.

Det är dags för lunch och vid ett bord sitter pedagog David med 6 fyraåringar. Barnet Disa är väldigt uppe i varv och har svårt att få matro, hon slår besticken mot glaset och försöker få med de andra barnen. Disa skriksjunger även högt och David ber henne att sluta då ni sitter och äter. Disa fortsätter och David börjar bli otålig i situationen. David säger "Disa antingen slutar du att skrika och slå i glasen eller så får du och jag gå härifrån en stund och sätta oss någon annanstans, hur vill du att vi ska göra?"