{"id":767,"date":"2016-12-28T11:39:47","date_gmt":"2016-12-28T11:39:47","guid":{"rendered":"http:\/\/blog-sv.survio.com\/?p=767"},"modified":"2017-06-20T08:41:16","modified_gmt":"2017-06-20T08:41:16","slug":"kvantitativ-forskning-2-formulering-av-forskningsproblem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/popular-series\/kvantitativ-forskning-2-formulering-av-forskningsproblem","title":{"rendered":"Kvantitativ forskning 2 &#8211; Formulering av forskningsproblem"},"content":{"rendered":"<h2>Formulering av forskningsproblem<\/h2>\n<p>V\u00e4lkommen till den andra delen av v\u00e5r serie som \u00e4r inriktad p\u00e5 formulering av forskningsproblem. Forskningsproblemet i sig har ingen betydelse och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste alltid vara relaterat till ett specifikt \u00e4mne som man vill unders\u00f6ka. Forskningsproblemet borde formuleras med hj\u00e4lp av fr\u00e5gor som beskriver \u00e4mnet och fr\u00e5n vilka den specifika hypotesen \u00e4r tagen.<\/p>\n<p><strong>Exempel:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><em><strong>Problem<\/strong> &#8211; Litet antal bes\u00f6k p\u00e5 ett kaf\u00e9<\/em><\/li>\n<li><em><strong>Forskningsfr\u00e5ga<\/strong> &#8211; \u00c4r kunder n\u00f6jda med servicen p\u00e5 kaf\u00e9et?<\/em><\/li>\n<li><em><strong>Hypotes<\/strong> &#8211; Om kunderna inte \u00e4r n\u00f6jda med servicen p\u00e5 kaf\u00e9et kommer de inte att komma dit.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<p>Vidare kommer vi att fokusera p\u00e5 delenheter av den korrekta formuleringen av forskningsproblem som:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Nedbrytning av \u00e4mnet<\/strong> (uppdelning av \u00e4mnet till mindre enskilda komponenter)<\/li>\n<li><strong>Hypoteser<\/strong><\/li>\n<li><strong>Typer av variabler *<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n<h2>Nedbrytning av \u00e4mnet<\/h2>\n<p>Korrekt formulering av forskningsfr\u00e5gor h\u00e4nger n\u00e4ra samman med att dela upp \u00e4mnet i enskilda komponenter. Tack vare \u00e4mnets nedbrytning kan man konstruera specifika fr\u00e5gor som hj\u00e4lper med att b\u00e4ttre beskriva forskningsproblemet och lyckas med dess l\u00f6sning. Se till att inte ha alltf\u00f6r m\u00e5nga specifika fr\u00e5gor f\u00f6r d\u00e5 kan din fr\u00e5gest\u00e4llning bli oklar. F\u00f6rs\u00f6k fokusera endast p\u00e5 huvudomr\u00e5den och beskriva dem kort och tydligt!<\/p>\n<p><strong>Exempel:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Problem &#8211; Litet antal klienter p\u00e5 en resebyr\u00e5.<\/li>\n<li><em>Forskningsfr\u00e5ga &#8211; \u00c4r klienter n\u00f6jda med resebyr\u00e5ns tj\u00e4nster?<\/em><\/li>\n<li><em>Specifika fr\u00e5gor:<\/em>\n<ol>\n<li><em>\u00c4r kunderna n\u00f6jda med f\u00f6rs\u00e4ljare?<\/em><\/li>\n<li><em>\u00c4r kunderna n\u00f6jda med transport?<\/em><\/li>\n<li><em>\u00c4r kunderna n\u00f6jda med den sj\u00e4lva resan?<\/em><\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p><em>\u00c4mnets nedbrytning \u00e4r ocks\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r en korrekt konstruktion av hypoteser om forskningsproblemets aktuella status och efterf\u00f6ljande konstruktion av enk\u00e4tfr\u00e5gor.<br \/>\n <\/em><\/p>\n<h2>Hypoteser<\/h2>\n<p>Hypoteser kan beskrivas som antaganden om det nuvarande &#8221;projektets&#8221; status som vi f\u00f6rs\u00f6ker bekr\u00e4fta eller motbevisa med hj\u00e4lp av forskningen i sig. Formulering av hypoteser \u00e4r det n\u00e4st sista steget till skapandet av sj\u00e4lva forskningen (unders\u00f6kningen). <strong>Kunskap om problemet, definition av forskningsfr\u00e5gor och dess nedbrytning f\u00f6reg\u00e5r formuleringen av hypoteser.<\/strong><\/p>\n<p>Det \u00e4r alltid klokt att formulera hypoteser baserat p\u00e5 tillg\u00e4ngliga och relevanta uppgifter och f\u00f6rdefinierade forskningsfr\u00e5gor. Sedan kan man bara anv\u00e4nda dessa uppgifter f\u00f6r att skapa hypoteser som man vill bekr\u00e4fta eller motbevisa.<\/p>\n<p><strong>Exempel:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><strong>Problem<\/strong>: Mindre antal kunder bes\u00f6ker en bilservice efter dess rekonstruktion.<\/li>\n<li><strong>Forskningsfr\u00e5ga<\/strong>: \u00c4r kunderna n\u00f6jda med bilservicens tj\u00e4nster?<\/li>\n<li><strong>Nedbrytning av forskningsfr\u00e5ga<\/strong>:\n<ol>\n<li>\u00c4r kunderna n\u00f6jda med de nya priserna f\u00f6r tj\u00e4nster?<\/li>\n<li>\u00c4r kunderna n\u00f6jda med tj\u00e4nsternas v\u00e4ntetid som har \u00f6kat sedan rekonstruktionen?<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n<li><strong>Hypoteser:<\/strong>\n<ol>\n<li>Kunderna bes\u00f6ker inte bilservicen p\u00e5 grund av \u00f6kade priser f\u00f6r dess tj\u00e4nster.<\/li>\n<li>Kunderna underna bes\u00f6ker inte bilservicen p\u00e5 grund av tj\u00e4nsternas l\u00e4ngre v\u00e4ntetid.<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Definierade hypoteser exempel<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li><strong>Exempel n.1<\/strong>: Restaurang\u00e4garen tror att hans kunder \u00e4r mycket n\u00f6jda med kvaliteten p\u00e5 beredda matr\u00e4tter. Han bekr\u00e4ftar eller motbevisar sina antagande med hj\u00e4lp av en unders\u00f6kning.<\/li>\n<li><strong>Exempel n.2<\/strong>: Biblioteket bes\u00f6ks av universitets- och h\u00f6gskolestudenter. Chefen tror att h\u00f6gre utbildning har en positiv inverkan p\u00e5 bibliotekets bes\u00f6ksfrekvens. Han bekr\u00e4ftar eller motbevisar sina antagande med hj\u00e4lp av en unders\u00f6kning.<\/li>\n<li><strong>Exempel n.3<\/strong>: En butiks\u00e4gare tror att hans kunder skulle uppskatta en m\u00f6jlighet att handla p\u00e5 n\u00e4tet. Han bekr\u00e4ftar eller motbevisar sina antagande med hj\u00e4lp av en unders\u00f6kning.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Kategorier av variabler<\/h2>\n<p>I samband med kvantitativ forskning uppfattar man en variabel som ett attribut av en forskningsfr\u00e5ga som kan f\u00f6rv\u00e4rva olika v\u00e4rden.<\/p>\n<p><strong>Exempel:<\/strong><\/p>\n<p><em>Fr\u00e5ga: Hur gammal \u00e4r du? (Denna fr\u00e5ga har en<strong> kvalitet<\/strong> att den kan f\u00f6rv\u00e4rva olika <strong>v\u00e4rden<\/strong>)<\/em><\/p>\n<ul>\n<li><em><strong>V\u00e4rde<\/strong> &#8211; 10-20<\/em><\/li>\n<li><em><strong>V\u00e4rde<\/strong> &#8211; 21-40<\/em><\/li>\n<li><em><strong>V\u00e4rde<\/strong> &#8211; 41-60<\/em><\/li>\n<li><em><strong>V\u00e4rde<\/strong> &#8211; 61+<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<p><em>Variabler anv\u00e4nds framf\u00f6r allt i enk\u00e4ter som sedan utv\u00e4rderas statistiskt och omvandlas till grafer.<br \/>\n <\/em><\/p>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-781 size-large\" src=\"http:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/graf-566x350.png\" alt=\"Hur gammal \u00e4r du?\" width=\"566\" height=\"350\" srcset=\"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/graf-566x350.png 566w, https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/graf-250x155.png 250w, https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/graf.png 600w\" sizes=\"(max-width: 566px) 100vw, 566px\" \/><br \/>\n Innan du b\u00f6rjar <a href=\"http:\/\/www.survio.com\/sv\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">skapa en enk\u00e4t<\/a> borde du veta att det finns olika typer av variabler som inte \u00e4r samma. Variabler kan klassas i tre huvudkategorier enligt deras f\u00f6rv\u00e4rvade v\u00e4rden:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Intervallv\u00e4rden (kardinala)<\/strong> &#8211; V\u00e4rdet \u00e4r ett nummer som man kan j\u00e4mf\u00f6ra med ett annat utan n\u00e5gon sv\u00e5righet och avg\u00f6ra hur mycket det skiljer sig. I denna kategori ing\u00e5r <strong>\u00e5lder<\/strong> eller <strong>l\u00f6n<\/strong>.<\/li>\n<li><strong>Nominella v\u00e4rden<\/strong> &#8211; Nominella v\u00e4rden uttrycks f\u00f6r det mesta med ord. Det handlar till exempel om <strong>k\u00f6n<\/strong> eller <strong>civilst\u00e5nd<\/strong> (<em>man \/ kvinna, enkel \/ gift<\/em>).<\/li>\n<li><strong>Ordningsv\u00e4rden<\/strong> &#8211; ordningsv\u00e4rden kan ocks\u00e5 uttryckas med ord, men i j\u00e4mf\u00f6relse med nominella v\u00e4rden kan man best\u00e4mma deras ordning. Det \u00e4r dock inte m\u00f6jligt att fastst\u00e4lla exakt hur och hur mycket de skiljer sig. Till exempel handlar det om den <strong>h\u00f6gsta n\u00e5dda utbildningen<\/strong> (<em>gymnasieutbildning \/ h\u00f6gskoleutbildning<\/em>).<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>I v\u00e5r n\u00e4sta avsnitt kommer vi att fokusera p\u00e5 urvalet av den utvalda gruppen vilket \u00e4r det sista steget innan sj\u00e4lva utfr\u00e5gningen.<\/strong><\/p>\n<h3>\u00a0<\/h3>\n<div class=\"block block-keywords\">\n<h2>Ordlista:<\/h2>\n<ul>\n<li><strong>Variabel<\/strong> &#8211; en uppm\u00e4tt egenskap med hj\u00e4lp av vilken man kan uttrycka ett specifikt v\u00e4rde.<\/li>\n<li><strong>Nedbrytning<\/strong> &#8211; En uppdelning av \u00e4mnet \/ omr\u00e5de till mindre enskilda komponenter.<\/li>\n<li><strong>Respondent<\/strong> &#8211; unders\u00f6knings deltagare som svarar p\u00e5 fr\u00e5gor.<\/li>\n<li><strong>Hypotes<\/strong> &#8211; ett antagande f\u00f6r forskning (man kan bekr\u00e4fta eller motbevisa det).<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<div class=\"post-excerpt\">Formulering av forskningsproblem V\u00e4lkommen till den andra delen av v\u00e5r serie som \u00e4r inriktad p\u00e5 formulering av forskningsproblem. Forskningsproblemet i sig har ingen betydelse och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste alltid vara relaterat till ett specifikt \u00e4mne som&hellip;<\/div>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3009,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-767","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-guider"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/767","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=767"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3058,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/767\/revisions\/3058"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog-sv.survio.com\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}